skip to Main Content

ÅskskyddSnart är det sommar, sommar och åska. Däremellan är det vår, det vill säga snart, och perfekt årstid att installera ett åskskydd. Att det åskar är något vi moderna människor inte kan påverka, tyvärr skadar det dessutom elektronik. Vi kan inte påverka åskan, bara skydda elektroniken. Mellan 5 och 25 dagar per år åskar det, som mest åskar det i Götaland, Svealand och Södra Halland.

Två olika varianter av åskskydd

Antenner finns i en rad olika utföranden och den som designar en antenn tar ofta hänsyn till åskskyddet. När det gäller just metoder att åskskydda en antennanläggning utkristalliserar sig två huvudspår, DC-kortslutna antenner och DC-jordade är de två metoderna. Grundregeln här är om du ska montera antennen i masttoppen, då är DC-jordade antenner lämpligast men om du skall montera antennen på sidan av antennmasten, ja då är en DC-kortsluten antenn lämpligare. Personligen har jag mest erfarenhet av DC-kortslutna antenner och jag vet med 20 års erfarenhet att de fungerar mycket bra vid åska.

Monteringsknepen DC-kortsluten antenn

Om du följer dessa enkla råd kommer du att maximera skyddet mot åsknedslag. Först och främst, montera antennen en bit ned på masten, alltså inte direkt i masttoppen. Om du monterar antennen på detta sätt kommer den sannolikt inte att slå ned i antennen, detta sätt att montera får blixten att träffa masttoppen. Om antennmasten är korrekt jordad kommer blixten följa antennmasten ned till marken och därmed skonas antennen.

När blixten färdas nedför antennmasten uppstår naturligtvis en stark ström, dessa kommer att färdas nedåt mot marken och på stora sträckor parallellt med antennkabeln därmed kommer induktion uppstå mellan antennmast och antennkabel. Strömmen från blixtnedslaget kommer därmed att induceras i antennkabeln. Denna ström kommer att färdas två vägar, uppåt mot antennen och nedåt mot den anslutna utrustningen. Tack var den DC-kortslutna antennens konstruktion kommer den ström som når antennen inte att skada antennkomponenterna, strömmen som färdas nedåt däremot riskerar att skada den utrustning som är ansluten i andra änden. Därmed är platsen närmast radiomodemet, radiolänken, gsm modemet eller 4G routern rätt plats att placera åskskyddet för att uppnå bästa möjliga skydd.

Åskledare -när du vill montera högt

Ibland vill man montera antennen högt upp i toppen och inte på sidan av antennmasten, det går att göra men då måste du montera en åskledare i antennmastens topp. Genom en åskledare skyddas antennen från direkta nedslag, till och med om antennen monteras nära toppen.

Två varianter på åskskydd

Liksom med antenner finns det två skolor av utföranden på åskskydden. Många bygger på en teknik som kallas gasurladdning något som fungerar som en stor säkring och som måste bytas när den löser ut. Utrustningen som är ansluten, det är fördelen, nackdelen däremot är att någon måste ta sig till platsen för att byta åskskyddet. Därtill kan systemet råka ut för stillestånd, vilket är ytterligare en nackdel.

Det DC-kortslutna åskskyddet, även kallat DC-mässigt kortslutet åskskydd, är en annan variant och en variant vi rekommenderar. Förutom att de har ett attraktivt pris så skyddar de lika bra som ett åskskydd som bygger på gasurladdning. Dessutom behöver det inte bytas ut, det fungerar år ut och år in, det är helt enkelt framtaget för att ta smäll efter smäll.

DC-kortsluten, vad är det?

En DC-mässig kortslutning innebär att resistansen vid matningpunkten (där utrustning som antenn eller radioutrustning, GSM-modem, 4G router osv ansluts) skall vara 0 ohm.

Om motståndet är 0Ω kan vi vara lugna att utrustningen är skyddad. Hur kommer vi då fram till det? Jo genom att ta fram en av fysikens mest kända formler, U=IxR (spänningen är lika med strömmen gånger motståndet) kan vi räkna fram detta. Vid ett blixtnedslag är strömmen 20 000 A eller mer, sätter man in detta värde tillsammans med resistansen 0 Ω blir spänningen som når den anslutna utrustningen U=20 000 x 0, det vill säga 0 V.

Detta resonemang gäller då för bägge ändar av antennkabeln för att gälla. Närmast antennen uppnås resistansen 0 Ω genom antennens konstruktion, närmast den anslutna utrustningen måste detta förhållande skapas på annan väg. Genom att montera ett DC mässigt kortslutet åskskydd närmast matningspunkten till den anslutna utrustningen kan vi erhålla 0 Ω resistans. Utan åskskydd får vi ett motstånd i antennkabeln och om vi mäter närmast den anslutna utrustningen har vi ett värde som varierar med antennkabelns längd, antennkontakternas beskaffenhet och så vidare. Om vi antar att vi har en resistans på 0,2 Ω och sätter in den i vår formel så får vi U=20 000 x 0,2 vilket är 4 000V, knappast hälsosamt för elektronik. Det är således viktigt att resistansen är 0 Ω i bägge anslutningspunkterna, detta är enkelt att åstadkomma med rätt hårdvara och vi hjälper dig gärna vidare om du som vi är övertygad att DC-mässigt kortsluten är rätt väg att gå.

Induos logo
Induo AB
08-659 43 00

www.induo.com
[email protected]

Mer information:

Fyll i formuläret nedan med namn, e-post och kanske ett meddelande så hör vi av oss så snart vi kan, tack!

* Genom att skicka in formuläret samtycker du att vi lagrar dina uppgifter för att hjälpa dig med din förfrågan.

Läs mer om:

Leverantörer
Produkter

Socialt:

Följ oss i sociala medier:

linkedinfacebooktwitteryoutube

Vi förser mänskligheten med innovativa kommunikationslösningar oavsett avstånd.

Back To Top
Sök