skip to Main Content

Planera frekvensbanden

Frekvenser är en naturresurs som blir allt mer eftertraktad. I takt med den snabba expansionen av trådlös teknik ökar behovet av frekvenser lavinartat. Vilka frekvenser som kan delas ut och vad de skall användas till styrs inte bara av varje land. Vi har gått till botten med hur naturresursen frekvenser planeras och fördelas.

Snabb utveckling ökar trycket

Den snabba utvecklingen inom trådlöst gör frekvensspektra allt mer eftertraktat och de ständigt återkommande frekvensauktionerna omsätter stora summor. Men frekvensauktioner är emellertid ingen ”snabb affär” för staten med syfte att fylla på i kassan, hur frekvensutrymmet disponeras, planeras och harmoniseras är en avancerad apparat med långa beslutstider. I praktiken finns ett mycket begränsat utrymme för länder att fritt fatta egna beslut om sitt frekvensutrymme.

Utgångspunkten för hur frekvensbanden planeras är dels tekniska aspekterna och dels de fysikaliska egenskaper banden erbjuder. Låga frekvensband klarar långa räckvidder, bra spridning och signalen når fram även då inte fri sikt föreligger. Det gör att det rent tekniskt lämpar sig att placera tal och rundradio på låga frekvenser och mobil kommunikation i bandet 100 MHz till 5 GHz vilket ger bra räckvidd samtidigt som rimliga antennarrangemang kan användas. Satellit och fast radio behöver inte ligga på de låga banden även om de tekniska egenskaperna hos de låga frekvenserna lockar många hårdvaruleverantörer.

Frekvenserna fördelas med tre nivåer av beslutande organ

Frekvenser i Sverige är beroende av tre nivåer på beslutande organ som i praktiken styr hur frekvensbanden planeras. I toppen återfinns ITU, Internationella TeleUnionen, ett FN organ som var fjärde år träffas på de så kallade världsradiokonferenserna (WRC) för att framarbeta det internationella radioreglementet. Eftersom ITU, med något undantag, samlar jordens alla länder deltar representanter från snart sagt jordens alla hörn i beslutsprocessen. Det senaste ITU-mötet ägde rum i början av januari 2012 och lockade 3600 deltagare. Radioanvändningen som föreskrivs i ITUs radioreglemente är frivillig att följa men eftersom det är regulativt styrande gentemot grannländers radioanvändning följs de i praktiken av alla länder.
Antenner i mobilnäten
Vad gäller den långsiktiga frekvensplaneringen av frekvenser i Sverige så är vägen från idé till verklighet via ITU ett arbete som tar 10-12 år. ITU träffas var fjärde år och mötena föregås av djupa studier för att kunna ta beslut. Demokratin är så extrem att det nästan leder till ineffektivitet. Om ett land till skulle identifiera att belastningen på mobilt bredband är en kritisk fråga så kan man i år lyfta upp ärendet, ärendet kommer att tas upp för beslut 2016 och därefter tar det ytterligare 4-5 år tills hårdvaran finns hos abonnenterna i ett fullt utbyggt nät. Ett sådant exempel är det såkallade utökningsbandet för 3G, 2,6 GHz-bandet, som började diskuteras inom ITU 1997, beslutades år 2000 och började byggas ut år 2009.

Teknikneutrala tillstånd

Med tanke på att beslutstiden är så lång utfärdar PTS numera blocktillstånd som skall vara teknik- och tjänsteneutrala. Genom att lämna frågor som val av tekniken öppen räknar PTS med att en innehavare nyttjar bandet mer optimalt och även har möjlighet till snabbare anpassning när ny teknik tas fram. I år kommer ITU att diskutera möjligheten att lösa upp om frekvenser skall vara bundna till begreppen mobil-, fast- och rundradio. Många anser att allokering av frekvenser inte behöver styras av olika terminologier, teknikerna går in i varandra i allt högre utsträckning. Är till en iPad en tv, en telefon eller navigationsutrustning? Lösningen i framtiden är teknik- och tjänsteneutrala frekvensband.

På nivån under ITU finner man CEPT, The European Conference of Postal and Telecommunications Administrations. CEPT utgår från ITUs radioreglementet och utarbetar detaljreglering som bandbredder, uteffekter, kanalavstånd och så vidare vilket leder till en defaktoharmonisering som gäller för hela EU. För ungefär 5-6 år sedan började även EU visa större intresse för frekvenserna av framförallt två anledningar. Brist på frekvenser kan vara ett handelshinder, dessutom gynnar det europas utveckling om frekvenser harmoniseras i EU. Harmoniseringen av 800 MHz bandet är ett exempel på ett konventionsbeslut som nyligen togs, bandet omfattar således alla länder i EU.

Nationella frekvensplaner i Sverige

Utöver dessa harmoniserade standarder och bestämmelser finns det i varje land en frekvensplan som ser olika ut i olika länder, framförallt i låga frekvensband. De nationella planerna, som framförallt fyller de låga frekvensbanden, gör arbetet med frekvenser i EUs till ett pussel. Den svenske EU Parlamentarikern Gunnar Hökmark har under 2011 arbetat hårt med att frigöra fler frekvenser för framförallt mobilt bredband, 1200 MHz utrymme skall hittas inom ett par år och dedikeras till mobilt bredband. Det är lättare att hitta lediga band ju längre upp i frekvensplanen man kommer men banden som Hökmark föreslår ligger inom 1 – 3 GHz och används i vissa länder för militära ändåmål eller mobila videolänkar. I Sverige har PTS redan hunnit en bit på väg med att frigöra de aktuella banden, 2,3 GHz lär till att auktioneras ut inom ett år. I andra länder går arbetet segare, det förekommer att upp till tre myndigheter skall besluta över tillståndsfrågor med en myndighet som ansvarar för radiospektrum, en för publicservice-frekvenser och en för miltitära frekvenser. PTS arbetsmodell är i det här fallet en avgörande faktor till varför Sverige kan agera i teknikens framkant när det gäller frekvensfrågor.
Frekvenser i Sverige

Varför auktioneras vissa frekvenser ut?

Blocktillstånden är de som auktioneras ut och omfattar ett helt frekvensblock. Auktionerna drar in stora summor till stadskassan men det står PTS fritt att utforma auktionerna så att de kan passa olika aktörer beroende på hur man bedömer det aktuella behovet marknaden. En viktig faktor som styr auktionens utgång är om det är ett harmoniserat band och om teknisk utrustning finns framtagen, då drar auktionerna iväg. Med tanke på att beslutstiden är så lång utfärdar PTS tillstånd som skall vara teknik- och tjänsteneutrala för blocktillstånden. Dessa tillstånd får användas i 25 år, därefter skall de lämnas tillbaka. Genom att lämna frågor som val av tekniken öppen räknar PTS med att en innehavare nyttjar det mer optimalt och även har möjlighet till snabbare anpassning när ny teknik tas fram.
Antennmast för 4G

Spektrum utvecklas

PTS arbetar just nu med en spektrumstrategi. I jakten på mer spektrum fokuserar man på att hitta spektrumineffektivitet och låg användningsgrad av frekvenser. I framtiden kan användare komma att uppmärksammas på låg användning, åläggas att minska antalet frekvenser eller dela banden med andra. Bland de som har en låg spektrumeffektivitet idag återfinns privata aktörer, militär och myndigheter. Jakten på spektrum kommer det att leda till ökade intressekonflikter samtidigt som en större del av spektrumet kommer att regleras.

Som ett steg i effektivare delning av spektrum står det sedan många år i blocktillstånden att man har prioritet men inte exklusivitet, någon annan aktör kan alltså använda tomt utrymme för sändning. En andra aktör skulle kunna få access enligt villkor som PTS sätter upp, till skulle Telia kunna utnyttja de delar av Tele2s frekvenser som inte utnyttjas för stunden för att lastbalansera. I USA talas en hel del om white space där man avser användning av frekvenser som för stunden är tomma utan speciella tillstånd. Genom kognitiv radio, radio med dynamisk spektrumaccess som själv fattar beslut om vilket frekvensband som kan användas, kan spektrum användas mer effektivt. Dessa tekniker kommer i framtiden leda till effektivare utnyttjande av spektrum som inte används på ett visst ställe. Detta må låta som en framtida vision men faktum är att vanliga trådlösa nätverk på 5,4 GHz redan idag delar spektrum med andra professionella användare av till radar på just detta sätt.

Vilka krav ställer PTS?

Idag ställer inte PTS krav på utbyggnadstakt eller täckning vilket grundar sig i att det inte finns någon vits att bebygga band som inte har någon efterfrågan. Det kan också förekomma att tekniken för det aktuella bandet inte finns framtagen än. Ett sådant exempel är 2,6 GHz som idag används för 4G. 2008 auktionerades fem licenser ut till högstbjudande. I det fallet så fanns inte hårdvara satt på marknaden och fyra av fem licensinnehavare tänkte sig använda det för LTE, en av dem, Intel, satsade på WiMAX. Idag har Intel överlåtit sina frekvenser på Tre, som kommer bebygga bandet mer LTE. Om licenserna inte varit teknikneutrala hade detta förfarande varit avsevärt mer avancerat än det i slutändan var.

Auktionerna får mycket mediautrymme

Auktioner som rör 4G och LTE har fått mycket utrymme i media de senaste åren och en rimlig bedömning är att även de nuvarande mobilbanden för GSM och 3G på sikt kommer att användas för LTE. Som ett exempel har Tele2 och Telenor redan gått ihop till ett gemensamt GSM nät och använder det frigjorda spektrumet till 4G. På något sätt kommer GSM att finnas kvar då framförallt M2M applikationer har behov av den typen av teknik men genom teknik- och tjänsteneutrala tillstånd kan licensinnehavarna snabbt anpassa utbudet efter efterfrågan.

Vad gör man då med band som istället inte lockar någon budgivning, ex WiMax på 3,5 GHz där bara ett regionalt tillstånd delades ut och hur kommer det sig att man genomförde auktionen? 3,5 GHz var en chans för mindre lokala operatörer att säkra frekvensutrymme och erbjuda lokalt trådlöst bredband. Bandet är i stor utsträckning använt för WiMax men utvecklingen gick fortare än PTS räknade med och WiMAX är en teknik som inte slagit igenom. WiMAXbanden kommer troligen att i framtiden istället utnyttjas som LTE- kapacitetsband.

Back To Top
×Close search
Sök