Mobilnäten sårbara -slutsatser efter Alfrida

För många människor tog det flera veckor innan vatten, el och telefoni kom åter. Enligt SMHI kan man i de hårdast drabbade områdena förvänta sig så här kraftiga byvindar en gång vart tionde till femtonde år.

Stor förödelse då naturen inte var förberedd

Många träd föll till följd att de inte var vana vid vindriktningen, detta låter ju litet märkligt med tanke på att en gran blir 70-150 år innan den avverkas. Men eftersom vindriktningen var ovanlig med så kraftig nordlig vind var trädens rötter inte så välutvecklade att stå emot den vindriktningen. Roslagen är stort och består till stora delar av skog och elnätet utgörs på många ställen av ledningar ovan mark. En tall eller gran som är äldre kan väga upp emot två ton och om ett par sådana lägger sig över en elledning så blir det snabbt svårt att röja och frilägga elledningarna. Detta påverkade arbetet och det drog ut på tiden att röja, på vissa ställen fick man helt enkelt återuppbygga elnätet från grunden, ett arbete som alltjämt pågår.

Kraftiga störningar i kommunikationsnät

Låt oss klarlägga detta, störningarna var stora men ingen var undantagen. Alla mobiloperatörer. Stora delar av det fasta nätet. RAKEL-systemet. Alla påverkades i olika omfattning. Vi har gått ut med en fråga till samtliga operatörer inför den här artikeln, de flesta svarade, de som inte svarade har vi täckt med uppgifter från annan nyhetsrapportering.

Samtliga mobiloperatörer hade störningar i mobilnätet i olika utsträckning. Det var främst i Stockholm, Norrtälje, Uppsala, trakterna kring Gävle och i viss mån på Gotland som mobilnätet påverkades. Det var inga master eller skador i mobilnätet som ställde till problem. Joanna Röckner Lindgren, Pressansvarig på Tre, menar att själva stormen orsakade försumbara skador i Tres mobilnät. Inga master eller andra anläggningar skadades av stormbyarna. Detta är något som samtliga operatörer vi varit i kontakt med rapporterar. Anledningen till störningarna är att mobilnätet behöver ström och det var strömmen till masterna som försvann helt enkelt. Mobiloperatörer drabbades av omfattande och långdragna strömavbrott som följde i spåren av de hårda vindarna. Anläggningarna har i regel egen reservkraft, men dessa är dimensionerade för strömavbrott som kan räknas i timmar. Många tyckte så klart att det var frustrerande men Karin Lodin, sakkunnig på Nätsäkerhetsavdelningen på PTS, förklarar.

-Enligt lagen kan staten ställa krav på en grundläggande, rimlig nivå på driftsäkerhet. I dagsläget har PTS gjort bedömningen att den rimliga nivån inte innebär att det är operatörernas ansvar att säkerställa att näten och tjänsterna alltid fungerar, helt oberoende av det externa elnätet. Även om operatörerna använder till exempel mobila reservkraftverk för att minska påverkan av ett långvarigt strömavbrott, så kan den åtgärden inte fungera som substitut för en fungerande extern elförsörjning. Vi som användare behöver således vara förberedda på och ta höjd för att det dessvärre kan bli avbrott i våra mobilnät även i framtiden.

Fyra timmars backup är kravet

Lagen och föreskrifterna är att operatörerna i juni 2020 skall ha sett till att det finns reservkraft till mobilmasterna. I tätort ska reservkraften räcka minst en timme, på landsbygden ska den räcka i minst 4 timmar, något som knappast räckt till i detta fall. Flera av de stormdrabbade områdena upplevde strömavbrott under flera dygn, och då räckte inte reservkraften till. Detta ledde till täckningsbortfall i de områden där elnäten inte kunde repareras tillräckligt snabbt.

– Vi följer myndigheternas föreskrifter, med 4 timmars backup vid master på landsbygd antingen på egen basstation med batterier eller inplacering i samarbete med andra operatörer, kombinerat med dieseldrivna alternativ. Vi för även en dialog med elsektorn om behovet av att bygga och stormsäkra infrastruktur för elförsörjning genom bättre preventiva åtgärder, säger Mikko Viitala presschef på Telenor.

Tele2

Under stormen hade Tele2 problem med merparten av masterna i Uppsala län nere på grund av strömavbrottet. Även abonnenter i Stockholm och Norrtälje var hårt drabbade. Tele2 har backuper till masterna, men de räcker inte i så många timmar utan uppfyller ofta lagstiftarens krav enligt ovan.

Telenor

För Telenor berördes ca 70 000 kunder i olika omfattning under perioden 2 januari till 12 januari med minskande antal mot slutet, tills sista basstationen fick el igen. Liksom för Tele2 användes reservkraft men den var inte tillräcklig.

Tre

Stora delar av Uppland och Södermanland, med framförallt Roslagen och Stockholms skärgård, samt delar av Gotland och flera andra områden i västra Sverige var utan ström, under onsdagen den 2:a januari eftersom basstationernas reservkraft i dessa områden tagit slut. Under dagen återställdes strömmen i delar av de drabbade områdena, varpå nätet återigen gick att använda. Den stora merparten av de kunder som drabbades upplevde en påverkan under några timmar, men tillgången till mobiltjänster har varierat kraftigt. Vissa områden i Roslagen var strömlösa i närmare två veckor, och trots att stora resurser sattes in i dessa områden för att tillfälligt få upp basstationer med hjälp av mobila elverk, var det inte möjligt överallt.

Telia

Telia har som enda operatör valt att inte svara på våra frågor.

Net1

Även Net1 som har kanske bäst beredskap av operatörerna påverkades av strömavbrott på vissa platser. Under de värsta 24 timmarna var i medeltal 5,5 basstationer ur funktion. Men endast två basstationer var nere mer än ett dygn. Basstationen med längst avbrott var nere 6,5 dagar och ligger i Norrtälje kommun. Net1 uppskattar att ca 60% av abonnenterna som normalt tjänades av basstation som under stormen led av strömavbrott direkt fick service från överlappande basstationer. Net1 har dieselgeneratorer på ett flertal basstationer. Ingen av dessa stationer drabbades av störningar under stormen. Net1 har överlappande kapacitet och bedömer att det endast var ett fåtal abonnemang som var utan uppkoppling.

Avbrott i RAKEL

Även om RAKELnätet är välrustat så behöver det också ström. När strömbortfallet inträffade gick reservkraften igång på samtliga basstationer i berört område. På tre av basstationerna i det drabbade området har man en batteribackup, på de åtta andra används en kombination av batterier och reservkraft. Efter ett dygn fick man därför ett kommunikationsbortfall på de tre basstationerna som endast har batterier. De åtta basstationerna som har reservkraftverk var oberörda genom hela händelsen. Portabel reservkraft installerades på två av de tre basstationerna som drabbades vilket gjorde att kommunikationen återställdes, den tredje basstationen fick tillbaka strömmen innan det portabla reservkraftverket hann installeras. Avbrottet varade ett antal timmar men enligt Mats Hammarstam, Chef på Enheten för drift och användarstöd vid MSB, hade de överlappande täckning utom på delar av Blidö, Rådmansö och Knutby. Kapacitetsmässigt fungerade RAKEL och hjälpte både blåljus och elbolag att kommunicera.

Kommunens arbete försvåras

Norrtälje kommun som är den största kommunen till ytan i Stockholms län består till stor del av landsbygd och skärgård. Många äldre bor hemma och kommunen har ungefär 1 700 trygghetslarm för äldre. Under stormen påverkades så mycket som 500-600 brukare, deras larm slogs helt enkelt ut. Vårdcentraler fick stänga på grund av strömavbrott eller teleavbrott och då trygghetslarmen inte fungerade ställdes stora krav på hemtjänst som fått göra utökade besök och ett 60-tal personer evakuerades från sina hem. Ett annat problem var att när mobilmasterna slogs ut kunde inte kommunen få tag på hemtjänstpersonal och inte heller nå jourpersonal vid behov. En vecka efter stormen var det fortfarande 50 personer som inte hade fungerande larm. I dessa larm sitter ett SIM-kort från Tele2 och en tanke för framtiden vore att uppgradera till Tele2s roamingsimkort som gör det möjligt att nå samtliga operatörers mobilnät med trygghetslarmen. Sannolikt hade det i alla fall hjälpt några brukare.

Strömmen måste fungera

PTS menar att strömavbrott primärt är ett ansvar för elbolagen och driftsäkerheten i telekommunikationer skulle förbättras av en förbättrad leveranssäkerhet i elnätet. Kravnivån på driftsäkerhet för teleoperatörerna är något som PTS återkommande ser över och justerar. PTS menar att man i dagsläget inte kan ställa krav som innebär att det påverkan uteblir vid strömavbrott, istället ställer man krav som kan reducera de negativa konsekvenserna. Operatörerna använde mycket stora resurser för att återställa mobilnäten med hjälp av mobila elverk och med hjälp av fältorganisationer hade man insatser i åtskilliga veckor i fält.

Samverkan med andra operatörer och myndigheter är viktig, för att koordinera insatser och skapa en gemensam lägesbild. -Under de senaste åren har Tre tillsammans med andra aktörer i telekomsektorn arbetat för att fördjupa detta samarbete, till exempel via Nationella Telesamverkansgruppen. En absolut avgörande faktor för mobilnäten vid extremväder är en stabil tillgång till el avslutar Joanna Röckner Lindgren, Pressansvarig på Tre.