Jag upplever att förra årets snackis, mobiltäckningen, eller snarare avsaknaden av täckning har tystnat litet under 2014. Under våren 2013 var det många röster som höjdes att täckningen skulle förbättras, kampanjgrupper på nätet startades, facebookgrupper med nävar höjda i protest och tidningar som uppmanade läsare att skicka in rapporter om mobiltäckningsfria platser på den svenska landsbygden. Så, hur ser det ut idag, såhär ett och ett halvt år efter att debatten var som hetast? Är vi nöjda med näten, nätnöjda, eller går vi och muttrar för oss själva över den dåliga täckningen?
Bristande mobiltäckning valfråga
Mitt intresse att ta reda på hur det verkligen ligger till just nu väcktes av påståendet att Göran Persson fört fram att bristande mobiltäckning är en förklaring till SD:s valframgångar. Är det möjligt att missnöjet gror men inte syns i media?
Telekområdgivarna borde ju veta, sedan 2006 har de bra koll på klagomålsstatistiken och åtta år i mobilbranschen, det är länge det. Nyligen summerades hur förväntingarna infriades, och glädjande nog, för första gången på länge kunde man rapportera att mobiltäckningen upplevs som bättre. Telekområdgivarna tror att utbyggnaden av nätet är en faktor och man menar att den nya utformningen av täckningskartorna som kommer nästa år kan förbättra ytterligare.
PTS statistik pekar på en minskning av klagomål på mobiltäckning, 26 klagomål har inkommit senaste kvartalet mot 29 stycken när debatten gick som varmast. Väger man dock in de som hört av sig till PTS och klagat på täckning i allmänhet utan att ange någon speciell operatör så är det dock dött lopp. Jag kan dock inte känna att de som är missnöjda är dessa knappa hundratalet personer per år som hör av sig, mörkertalet måste vara stort.
Nåväl, även om Telekområdgivarna känner att allt är på väg åt rätt håll så är en missnöjespotatis hetare än någonsin, inomhustäckning. Ju energieffektivare hus, desto bättre farads bur, men samtidigt hamnar problemet ett steg från operatörerna, deras ansvar tar ofta slut någonstans i höjd med fönsterblecket på energihuset. I viss utsträckning har mobiltäckning blivit ett individuellt problem snarare än ett kollektivt, något som inte gör fajten lättare att utkämpa. Som ett ljus i mobiltäckningsmörkret har PTS initierat nya tag för bättre förståelse för hur man skapar inomhustäckning över branschgränser, så, tack för att ni tar ansvar för detta innan det växer till en surdeg.
Själv har jag hyfsad koll på mina vita fläckar. Redan någon mil norr om Stockholm på en sträcka jag ofta färdas är det knappt GSM-täckning, trots att det är längs en europaväg. Om jag klagat på täckning? Ja, jag har muttrat för mig själv, mer än så har det inte blivit.
Ulf Seijmer
Debattartikeln publicerades i SKEF News nr 4 2014